Möte 2025-02-25

Motion nr 12-2024 - Sluta finansiera Ibn rushd! har på initiativ av motionären Petter Nilsson (SD) dragits tillbaka. 

Motion nr 17-2024 från Maria Kristoffersson (C), Anställning av medarbetare som talar engelska men inte svenska 
RS 2375:1-2024

Motion nr 18-2024 från Maria Kristoffersson (C).Jämlik och förbättrad vård för kvinnor i klimakteriet
RS 2383:1-2024

Motion nr 19-2024 från Maria Kristoffersson (C). Förbättrad arbetsmiljö för kvinnor i klimakteriet
RS 2384:1-2024

Motion nr 1-2025 från Maria Kristoffersson (C), ”Allt ser fint ut” – Inför ettårskontroll för förstagångsföräldrar med fokus på förlossningsskador och förbättrad eftervård  
RS 108:1-2025

Motion nr 2-2025 från Maria Eriksson m.fl. (KD) - Utred införande av sjukhusvård i hemmet
RS 155:1-2025

Motion nr 3-2025 från Håkan Andersson m.fl. (C) - Möjlighet att donera 25-årsgåva till välgörande ändamål 
RS 163:1-2025

Interpellation nr 1-2025 från Anna Ackemo (M) - Hur ser det långsiktiga arbetet ut för att attrahera vårdpersonal?
RS 62:1-2025

Interpellation nr 2-2025 från Nicklas Sandström (M) - Hur kan man spara pengar utan vidta några åtgärder?
RS 87:1-2025

Interpellation nr 3-2025 från Nicklas Sandström (M) - Kommer det att vidtas politiska åtgärder för att förhindra onödiga dödsfall på grund av vårdplatsbristen?
RS 111:1-2025

Interpellation nr 4-2025 från Hans-Inge Smetana (KD) - Vad gör Region Västerbotten för att beta av vårdköerna?
RS 113:1-2025

Interpellation nr 5-2025 från Maria Kristoffersson (C) - Hur arbetar Region Västerbotten för att kunna anställa icke svenskspråkiga i Region Västerbottens verksamheter, där svenska behövs i arbetet?
RS 114:1-2025

Interpellation nr 6-2025 från Carina Sundbom (C) - Hur stöttar Region Västerbotten företag för att kunna anställa icke svenskspråkiga där svenska behövs i arbetet?
RS 115:1-2025

Interpellation nr 7-2025 från Maria Lundqvist Brömster (L) - Är Region Västerbotten rustad för att ta emot ett stort antal skadade?
RS 116:2-2025

Interpellation nr 8-2025 från Maria Lundqvist Brömster (L) - Finns det någon plan för hur man kan öka antalet ST - läkare?
RS 117:2-2025

Interpellation nr 9-2025 från Ulf Wahllöf (M) - Fast läkarkontakt i primärvården
RS 125:1-2025

Interpellation nr 10-2025 från Maria Lundqvist Brömster (L) - Hur ser planen ut för att stärka de psykosociala teamen inom primärvården?
RS 126:1-2025

Interpellation nr 11-2025 från Håkan Andersson (C)-Hälsocentralers telefontider
RS 128:1-2025

Interpellation nr 12-2025 från Petter Nilsson (SD) - Vill du fortsatt prioritera champagneprojektet, såsom "Region Västerbotten på Grand Hôtel", eller istället lägga medlen på vård?
RS 146:1-2025

Interpellation nr 13-2025 från Andreas Löwenhöök (M) - Skellefteås vårdpersonal ropar på hjälp - hur länge ska patienter och personal tvingas vänta?
RS 150:1-2025

Interpellation nr 14-2025 från Hans-Inge Smetana (KD) - Vill du verkligen kapa vårdköerna?
RS 152:1-2025

Interpellation nr 15-2025 från Betty-Ann Nilsson (KD) - HPV, Har Region Västerbotten tänkt göra en satsning för att utrota Livmoderhalscancer?
RS 153:1-2025

Interpellation nr 16-2025 från Hans-Inge Smetana (KD) - Är du villig att pröva nya vårdmetoder för att stärka patientnöjdheten? 
RS 154:1-2025

Interpellation nr 17-2025 från Maria Lundqvist Brömster (L) - Tycker du att det är lämpligt att regionen sponsrar politiska partier?
RS 157:1-2025

Fråga nr 1-2025 från Maria Kristoffersson (C) - Vilka insatser planerar Region Västerbotten för att motverka rasismen mot samer i länet? 
RS 204:1-2025

Uppdraget som handlar om att utveckla samspelet mellan sjukhusvården och primärvården är en fortsättning på den genomlysning av primärvården som genomfördes under 2023. Den har riktats både till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden och baseras på den analys och de förslag som genomlysningen resulterade i.

Fokus för uppdraget 2024 är att utveckla samspelet mellan sjukhusvård och primärvård i syfte att stödja omställningen till nära vård genom att:
-Tydliggöra roller och uppdrag inom primärvården.
- Klargöra hur utvecklingsområden samordnas i syfte att optimera flöden för personcentrerade arbetssätt.
- Identifiera åtgärder som utvecklar beställning, ersättningsmodell och uppföljning i enlighet med primärvårdsuppdraget.

I arbetet med att tydliggöra roller och uppdrag har nära samverkan skett med genomförandet av "Gemensam plan för primärvård", initierat av Länssamverkansgruppen (LSG). Genom att integrera dessa har målet varit att stärka primärvårdens roll som nav i hälso- och sjukvårdssystemet. I uppdraget har representation från kommunerna funnits med för att säkerställa ett brett perspektiv.

I rapporten lämnas ett antal förslag till rekommendationer för utveckling av samverkan samt beställning, ersättningsmodell och uppföljning.

OPF-KR 25 innehåller bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd för förtroendevalda som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen. OPF-KR 25 antas lokalt av fullmäktige inom kommun, region eller kommunalförbund.

Tanken med OPF är att bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och har därmed i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund.

Sedan den 1 januari 2023 gäller pensionsavtalet AKAP-KR för anställda inom kommuner och regioner. Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet har pensionsavsättningar om 6 % respektive 31,5 %, vilket är högre än föreliggande avgiftsnivåer i OPF.

I regelverket föreslås en förändring av paragraf 5 i OPF-KL18 till att följa samma nivå för pensionsavgifter som tjänstepensionsavtalet AKAP-KR. Vidare föreslås att byte av namn sker till OPF-KR 25.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vid sammanträde den 18 oktober 2024 beslutat anta föreslagna revideringar i regelverket.

Region Västerbotten budgeterar och debiterar ut personalomkostnadspålägget (PO-pålägget) utifrån Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömning för regioner. SKR har presenterat sin definitiva bedömning av PO-pålägget för 2025 och det blev 44,14 procent. Under hösten 2024 bedömdes PO-pålägget bli 46,41 procent.
I regionplanen är budgeten för basenheterna satt utifrån den tidigare bedömningen på 46,41 procent, därför behövs korrigeringar av budgeterna göras för alla nämnder och styrelsen då basenheterna debiteras i bokföringen enligt den nya bedömningen på 44,14 procent. Ersättningsnivåerna i Hälsoval Västerbotten för primärvård och tandvård kommer inte ändras vilket innebär en innebär en satsning på primärvård med 12,4 miljoner kronor och tandvård med 0,9 miljoner kronor. Satsningen ska bidra till den stora omställningen som sker av hälso- och sjukvård till nära vård. 

• Regionstyrelsen                                     +98,7 miljoner kronor
• Hälso- och sjukvårdsnämnden                -96,8 miljoner kronor
• Regional utvecklingsnämnd                    -1,0 miljoner kronor
• Revision                                               -0,1 miljoner kronor
• Folkhögskolenämnden                           -0,6 miljoner kronor
• Patientnämnden                                   -0,09 miljoner kronor

Redovisningsprinciperna för leasing och hyresavtal har ändrats enligt RKR R5 Redovisning av leasing- och hyresavtal och gäller enligt Lag 2018:597 om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Ändringen innebär att finansiell leasing ska redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen och medför att avskrivnings- och räntekostnader ska tas upp i resultaträkningen. Dessutom bokas en långfristig skuld upp i balansräkningen. Tidigare bokfördes och budgeterades detta enbart som hyreskostnader i resultaträkningen.

Behov finns att flytta budgeten för räntekostnaderna från verksamheternas budgetramar till finansen där räntekostnader ska bokföras. Det innebär att budget flyttas från fastighet med 4,9 miljoner kronor och från regional utveckling med 1,7 miljoner kronor till centrala basenheten finansen.

I november 2024 beslutade regionfullmäktige i regionplanen om en investeringsram för 2025 på 893 miljoner kronor. För hela planperioden 2025–2028 uppgick planerade investeringsutgifter till 3 744 miljoner kronor.

Investeringsutgifterna de kommande åren kommer att domineras av två stora fastighetsprojekt, Nus norra labhus (NNL) och Skellefteå nya vårdbyggnad (SNL). I slutet av 2024 presenterades förstudier med alternativ för dessa byggprojekts utformning samt prognostiserade totalutgifter. Den totala investeringsutgiften i projekten har ökat jämfört med tidigare underlag som låg till grund för den investeringsram som beslutades i regionplanen.

I investeringsplanen 2025–2028, som baseras på uppdaterade prognoser för NNL och SNL, har de totala investeringsutgifterna 2025 ökat med 101 miljoner kronor till 994 miljoner kronor. För hela planperioden 2025–2028 uppgår planerade investeringsutgifter till 4 448 miljoner kronor, vilket är 704 miljoner kronor högre än vad som beslutades i regionplanen.

För att möjliggöra investeringsplanens genomförande behöver regionfullmäktige besluta om en ökad investeringsram.

Investeringsbehovet kommande planperiod påverkas kraftigt av två stora projekt, Skellefteå nya vårdbyggnad (SNV) och Nus Norra Labhus (NNL). Förstudier är genomförda och redovisar alternativ för byggprojektens utformning samt prognostiserade totalkostnader för genomförande. Aktuell prognos för SNV är 1,9 miljarder och NNL 1,2 miljarder kronor efter föreslagna prioriteringar. Fördjupade och förfinade utredningar genomförs i kommande processteg där beräkningarna blir alltmer exakta.

En utredning som visar möjligheten att minska lokalytor på kort och lång sikt, med syfte att minska behovet av utökat investeringsutrymme är genomförd avseende SNV och NNL. I återrapporteringen föreligger olika förslag för kostnadsreduceringar.

Investeringsplanen för nuvarande och kommande planeringsperiod fram till 2035 kommer att få stor påverkan trots föreslagna bortprioriteringar. Med hänsyn till dessa visar en ny prognos på att nuvarande och kommande investeringsplan att överskridas med cirka 900 miljoner kronor fram till 2030. Det innebär på kort sikt att utökningen behöver finansieras med ytterligare lån samt att en återhämtning påbörjas i investeringsplanen. Alternativt att det sker en förbättring i regionverksamhetens resultat efter 2030.

Den långsiktiga planeringen för Laboratoriemedicin och dess verksamhetsutveckling förutsätter ett nytt kompletterande hus, renoveringar och rivning av äldre befintliga byggnader i området NUS Norra, även kallat ”6-blocket”.

Redan år 2015-2016 togs en strategisk plan fram för en ny- och kompletterande byggnad avseende moderna lokaler för Laboratoriemedicin och Umeå Universitet. I den dåvarande investeringsplanen planerades projektet att genomföras i slutet av 2020-talet. På grund av byggnadsrelaterad ohälsa tidigarelades sedermera projektet och initialt planerades för en modullösning. I upphandlingen av modullösningen inkom endast ett anbud som var avsevärt dyrare än beräknat, varför detta alternativ skrinlades. I och med detta uppkom en förändrad situation gällande prioritetsordning i liggande investeringsplan.

Regionledningen tog mot bakgrund av detta ett inriktningsbeslut 2022-05-30 att med oförändrad totalkostnad påbörja ett arbete för ett nytt Labhus. Investeringen beräknades till 895 miljoner kronor för enbart Fastighet. I samband med det sparbeting som lagts på investeringsplanen som helhet har den avsatta summan minskat till cirka 550 miljoner kronor från ursprungliga 895 miljoner. Strategiskt arbete har genomförts för att fastställa vilka verksamheter det nya huset ska inrymma. 2023-06-14 togs beslut att genomföra programhandling, upphandling och förberedande projektering av nya lokaler (RS 1103-2023).

En förstudie av olika alternativa placeringar av ny byggnad har gjorts och har resulterat i ett förslag som uppfyller verksamhetens behov. Den föreslagna byggnaden placeras inom området för byggnaderna 6A, 6B, 6E och 6H vilka då rivs. Utifrån framtagen förstudie rekommenderas således alternativ G som innebär en prognostiserad totalkostnad av 1,2 miljarder kronor när samtliga berörda investeringsområden är inräknade.

Enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet upprätta ett trafikförsörjningsprogram i vilket mål för den regionala kollektivtrafiken fastställs. Trafikförsörjningsprogrammet är detsamma som ett policydokument för kollektivtrafik enligt artikel 2a i EU:s kollektivtrafikförordning.

Trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas i samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ska med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. I de fall en region ensam är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet.

Enligt Lag om kollektivtrafik (2010:1065) som trädde i kraft 1 januari 2012 ska det i varje län/region finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. I Västerbotten är Kollektivtrafikmyndigheten sedan 2019 inrättad på Region Västerbotten. Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB och dess delägda dotterbolag Bussgods i Norr AB. Region Västerbotten är även delägare i Norrtåg AB liksom Samtrafiken AB samt AB Transitio.

En kostnads- och ansvarsfördelningsmodell för Länstrafiken utformades 2005, den så kallade Västerbottensmodellen, som reglerade förhållandet mellan finansiärerna av kollektivtrafiken. I och med övergången till den nya lagstiftningen och de förändringar som skett avseende Länstrafikbolagets funktion i planeringsfrågor så har Region Västerbottens roll att planera den trafik som regionen avser att finansiera tydliggjorts. Förändringen innebär ökat politiskt ansvar för och inflytande över trafiken för regionens del.

Regionala utvecklingsnämnden fattade 2024-08-22 beslut om att uppdra åt regionala kollektivtrafikmyndigheten att bereda inkommen ansökan från Skellefte kommun avseende utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken i Skellefteå kommun och att skolskjutsar samt flygbusstrafiken ska omfattas av trafikpliktsbeslut. I beredningsprocessen har såväl Skellefteå kommun som Länstrafiken i Västerbotten deltagit.

Vid ett beslut om utökad befogenhet att ingå avtal är det av vikt att den allmänna kollektivtrafiken fortsatt ska vara ett sammanhållet kollektivtrafiksystem i Västerbotten.

1. I beredningen av ärendet har en sammanställning gjorts över system, funktionaliteter och ansvar kopplat till kollektivtrafiken, vilket återfinns i bilaga till ärendet. Konsensus råder om att det är Länstrafikens system som ska användas. Länstrafiken kommer utöver dagens ansvar för olika funktioner för den inomkommunala regiontrafiken även att ansvara för samma funktioner kopplat till Skellefteå tätortstrafik.
2. Det finns ett antal system/funktioner kopplade till Skellefteå tätortstrafik där det finns behov av fortsatt process kring hur system/ersättning av system ska hanteras ekonomiskt.
3. En utvecklad planeringsfunktion etableras hos Skellefteå kommun för såväl inomkommunala matarlinjer som tätortstrafiken.

Avseende utökad befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken så har följande konstaterats gällande Skellefteå kommuns förfrågan om utökad befogenhet att ingå avtal för allmän kollektivtrafik.

1. I det fall Skellefteå kommun skulle få delegerad befogenhet att ingå avtal så kan kommunen inte använda sig av Länstrafiken för att genomföra upphandling och ingå avtal.
2. I det fall Skellefteå kommun avser att själv upphandla och ingå avtal för kollektivtrafiken så hänvisar den regionala kollektivtrafikmyndigheten till att Länstrafiken besitter gedigen kompetens inom området, varför det inte ses som motiverat att delegera befogenhet till Skellefteå kommun.
3. I det fall Skellefteå kommun avser att själva tillhandahålla kollektivtrafik eller direkttilldela avtal om allmän trafik till ett internt företag så behöver Skellefteå kommun konfirmera detta.

Avseende Skellefteå kommuns förfrågan om att trafik som idag utformats som skolskjuts och flygbusstrafiken ska omfattas av trafikpliktsbeslut. Regionala kollektivtrafikmyndigheten ser inget hinder för att beslut om ytterligare trafik ska kunna omfattas av trafikplikt inför en ny avtalsperiod.

Vid årsskiftet 2024 genomfördes en fusion av AC-Net Internservice AB och AC-Net Externservice AB. Under året har bolagets ägare gemensamt arbetat fram förslag till bolagsordning, ägardirektiv, aktieägaravtal och samverkansavtal för AC-Net AB. Till stor del har de båda bolagens styrdokument lagts ihop och anpassats till AC-Nets verksamhet efter fusionen.

Samverkansavtal reglerar på en övergripande nivå samverkan genom bolaget AC-Net AB mellan kommunerna i Västerbottens län, Region Västerbotten, Umeå Energi Umenet AB och Skellefteå Kraft AB. Målet för samverkan är att utveckla förmågan att leverera digitala offentliga tjänster till länets invånare i ett robust och säkert regionalt bredbandsnät.

Den regionala biblioteksplanen beskriver vad Regionbibliotek Västerbotten kommer att fokusera på de kommande fyra åren (2025-2028), och kan därutöver vara vägledande och stöttande för folkbiblioteken i framtagandet av kommunala biblioteksplaner. Biblioteksplaner - både på regional och kommunal nivå - ger också möjlighet till uppföljning och utveckling av verksamheten och utgör därigenom ett viktigt instrument för kvalitetssäkring.

Bibliotekens verksamhet styrs av bibliotekslagen (2013:801). I den slås fast att kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Planens syfte är att

• synliggöra regionbibliotekets uppdrag, ansvarsområden och kompetens
• identifiera strategiska och prioriterade utvecklingsområden för dels den regionala biblioteksverksamheten, inklusive litteraturutveckling, dels sjukhusbiblioteken/kultur och hälsa.

Planen revideras vart fjärde år. Utöver denna plan tas en årlig verksamhetsplan fram, där utvärderingsbara mål formuleras och aktiviteter konkretiseras.

Regionbibliotek Västerbotten har utarbetat förslaget till ny regional biblioteksplan i dialog och samverkan med länets folkbibliotek. Information har därutöver delgetts vid kommunchefsforum.

Under maj-oktober har planen varit ute på remiss och ett antal svar har inkommit och beaktats.

Avgifter gällande internat, kost, serviceavgifter och externatavgifter för deltagare samt kost, logi och lokaler för övriga.

Avgifterna gäller under läsåret 2025/26 och är oförändrade jämfört med föregående läsår.

Regionfullmäktige i Västerbotten fattade 2020-02-25 beslut om att utfärda borgensåtagande för Bussgods i Norr AB omfattande 6 000 000 kr under 60 månader. Detta beslut behöver förnyas.

Bussgods i Norr hade vid tillfället för beslutet behov av borgen om 9 000 000 kr och Länstrafiken i Västerbotten AB ägde då 2/3 av aktierna i bolaget.

2024-04-01 köpte Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland 1/3 av de totala antalet aktier i bolaget, vilket innebär att Länstrafiken i Västerbotten AB nu äger 1/3 av aktierna.

Ägarbilden i Bussgods i Norr AB ser ut som följer:
Länstrafiken i Västerbotten AB: 150 aktier
Länstrafiken i Norrbotten AB: 150 aktier
Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland: 150 aktier
Totalt: 450 aktier

Bussgods i Norr AB:s totala behov av borgen har halverats då bolaget kunnat förbättra sin likviditet och bygga upp eget kapital. Totalt behov av borgen uppgår idag till 4 500 000 kr.

Behovet av borgen från Region Västerbotten uppgår därmed till 1 500 000 kr.

Ulf Wahllöf (M) lämnade in en motion med rubriken  Angående alternativa driftsformer i Primärvården, vid regionfullmäktige den 24 april 2024. I motionen föreslås att uppdra till regionstyrelsen (och beställningsenheten) att utreda möjligheterna för alternativa driftsformer inom hälsoval Västerbotten och uppdra till regionstyrelsen (och beställningsenheten) att införa Intraprenad som driftsform vid alla eller utvalda regiondrivna hälsocentraler i region Västerbotten.

Ett motionssvar har upprättats.

Inför regionfullmäktige har följande valärenden inkommit;

Entlediganden

Jonatan Hjeltman (M) har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i regionstyrelsen.

Tina Larsson (S) Marsfjäll, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i förbundsfullmäktige i Norrlands Nätverk för Musik och Dans.

Suzanne Westerlind (S) Vilhelmina, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i Emma Ricklunds stiftelse.

Jan Nilsson (M) Vännäs, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i regionfullmäktige.

Sara Eriksson (KD) Norsjö, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i regionfullmäktige.

Christina Nyström (V) Skellefteå, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ersättare i regionfullmäktige.

Torbjörn Wahlberg (M) Skellefteå, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som ledamot i demokratiberedningen.

Charlotta Wallström (S) Skellefteå, har inkommit med en avsägelse från sitt uppdrag som nämndeman i Hovrätten.

Fyllnadsval

Ersättare i regionstyrelsen, istället för Jonathan Hjeltman (M);

Ledamot i fullmäktigeberedningen för samverkan och regional utveckling, istället för Kjell Öjeryd (V);

Ersättare i kommunalförbundet Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans fullmäktige, istället för Tina Larsson (S);

Förslag till allmänrepresentanter till Etikprövningsmyndigheten;

(1) Västerbotten

(1) Jämtland /Härjedalen

Ersättare i Emma Ricklunds stiftelse, istället för Suzanne Westerlind (S);

Val

Val av revisorer till Almi Nord AB
(Valperiod från och med årsstämma 2025 till och med årsstämma 2027)

Ordinarie (1)

Ersättare (1)

Val till styrelsen för AC Net AB
(Valperiod från och med årsstämma 2025 till och med årsstämma 2027)

Ledamöter (5)

Ordförande