Möte 2026-11-05

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/tidsplan, eventuella kompletteringar, presentationer och annat som kan vara av vikt att ha kännedom om.

Förhinder

Om du ej kan närvara så är det viktigt att du meddelar din ersättare. Meddela gärna din frånvaro och vem som blir din ersättare till Nina Olofsdotter via e-post; nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller via telefon 073-039 28 06 för att underlägga vid uppropet.

Program/tidsplan

Ärendelista och tidsplan finns bifogat.

Aktuella kompletteringar

Här uppges vilka kompletteringar som gjorts efter att kallelsen är utskickad. Observera att informationen endast listar ärendena där kompletteringarna är gjorda och vilket datum de gjordes.

- Ärende 14: protokollsutdrag från Samrådet bilagt (2026-11-02)
- Ärende 22: Minnesanteckningar från Samrådet bilagt (2026-11-02)

En justerare ska utses som tillsammans jämte ordförande ska justera sammanträdets protokoll. Justeringen sker genom digital signering tisdagen den 10 november 2026.

Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa föredragningslistan.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan av initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftlig. Oavsett när initiativärenden lämnas in så måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av nämndens beredande utskott inom 6 månader från det att initiativärendet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet:

- Inga initiativärenden har anmälts inför att kallelsen skickats ut.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår från bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar. Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2026, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår från bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar. Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2026, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår från bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar. Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2026, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår från bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar. Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2026, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår från bolagets förutsättningar på kort och lång sikt, framgångar och utmaningar. Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2026, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Depåstrategin är en nyckelrapport för att möjliggöra elektrifieringen av kollektivtrafiken i Västerbotten. Rapportens viktigaste slutsats är att elektrifiering inte främst är en fordonsfråga utan en infrastruktur- och systemfråga. För att regionen ska kunna ställa krav på eldrift i kommande trafikupphandlingar krävs långsiktigt säkrade depåer, tillräcklig elförsörjning och en tydlig ansvarsfördelning mellan Region Västerbotten och kommunerna.

Strategin visar att depåerna blir den centrala infrastrukturen i ett elektrifierat kollektivtrafiksystem eftersom laddning huvudsakligen sker på depå eller uppställningsplats. Elektrifieringen ställer därför helt nya krav på:
- Elnätsanslutning och kapacitet.
- Laddinfrastruktur.
- Mark för depåer med långsiktiga utvecklingsmöjligheter.
- Depåernas dimensionering och lokalisering.
- Samordning mellan trafikplanering och fysisk planering.

Särskilt i Umeå identifieras behovet av en långsiktigt säkerställd depålösning inför upphandlingarna 2029 - 2030 då cirka 65 regionbussar omfattas av avtal med stor elektrifieringspotential. Rapporten pekar ut Umeå som den mest kritiska platsen att lösa för att möjliggöra elektrifieringen.

Även Skellefteå lyfts fram som strategiskt viktigt. Trots att kommunen redan har rådighet över depån Östra Navet behöver elnätskapacitet, laddning och framtida utbyggnad analyseras för att möjliggöra ytterligare elektrifiering.

Rapporten ger beredskapsfrågorna en tydlig roll i framtidens depåplanering. Elektrifieringen innebär ett ökat beroende av elförsörjning, vilket ställer krav på:
- Reservkraft.
- Redundans i elförsörjningen.
- Möjlighet att använda alternativa drivmedel.
- Flera geografiskt spridda depåer i stället för en enda anläggning.
- Depåer som kan upprätthålla trafik även vid störningar eller längre elavbrott.

I depåstrategin rekommenderas att depåkapaciteten i Umeå och Skellefteå inte koncentreras till en enda anläggning. Två depåer eller en huvuddepå kompletterad med satellitdepå bedöms ge högre robusthet och lägre sårbarhet. Detta är särskilt viktigt i ett elektrifierat transportsystem där elförsörjningen blir en kritisk resurs.

Depåstrategin ska ses som en möjliggörande strategi för elektrifiering av kollektivtrafiken i Västerbotten. Rapporten tydliggör att framtida elektrifiering inte främst avgörs av tillgången på elbussar, utan av regionens förmåga att säkerställa depåer, elförsörjning och robust infrastruktur. Strategin pekar särskilt ut Umeå som den mest tidskritiska frågan fram till 2030 och Skellefteå som den näst viktigaste orten. Samtidigt integreras beredskapsperspektivet genom att betona redundans, energisäkerhet och flera depålägen. Rapporten utgör ett strategiskt underlag för både elektrifiering, försörjningsberedskap och långsiktig utveckling av kollektivtrafiken i länet.

Regionala utvecklingsförvaltningen redovisar per september månad en negativ avvikelse mot budget på 22,7 MSEK. För Regional utveckling exklusive kollektivtrafiken är utfallet för perioden 7,6 MSEK. Det positiva resultatet är till största del en effekt av medarbetare finansierats av projekt i högre utsträckning än planerat och att planerade kostnader infaller senare under året. Utfallet inom kollektivtrafiken tynger resultatet med en negativ avvikelse mot budget på -30 MSEK. Kostnader för ägarbidrag har bokförts enligt bolagens senast lämnade prognos. Omvärldsförändring såväl internationellt som nationellt beräknas fortsätta påverka driftkostnaderna inom kollektivtrafiken negativt. Området är svår prognosticerat med många osäkerhetsfaktorer. Pågående översyn av hantering i upparbetade överskott inom kulturbolag kan komma att påverka årsprognosen positivt.

Remissen avser betänkandet Vägen till utfasning – styrmedel för ett fossilfritt samhälle, som innehåller förslag på hur Sverige ska kunna påskynda omställningen till nettonollutsläpp av växthusgaser. Utredningen föreslår en långsiktig inriktning för att minska användningen av fossila drivmedel och stärka övergången till fossilfria alternativ genom olika ekonomiska och administrativa styrmedel.

Förslagen berör i hög grad transportsektorn, som står för en betydande del av utsläppen, och omfattar bland annat förutsättningar för elektrifiering, användning av biodrivmedel samt utveckling av den infrastruktur som krävs för omställningen. Remissen är av särskilt intresse för Region Västerbotten eftersom förslagen kan påverka tillgänglighet, näringslivets transporter, kollektivtrafikens förutsättningar och den regionala utvecklingen i områden med långa avstånd och stora transportbehov.

Regionens yttrande fokuserar därför på behovet av att omställningen genomförs på ett sätt som kombinerar klimatnytta med fortsatt konkurrenskraft, tillgänglighet och robusthet i hela landet. Förslagen kan komma att påverka förutsättningarna för transporter, kollektivtrafik, näringsliv och regional utveckling i en geografi som Västerbotten med långa avstånd och stora transportbehov.

Region Västerbotten har fått uppskov med att lämna in synpunkter på remissen till den 6 november och ärendet föreslås därmed direktjusteras.

Regionstyrelsen ansvarar för Region Västerbottens uppgifter enligt lagen om totalförsvar och höjd beredskap. Ansvaret innebär bland annat att regionstyrelsen ska samordna regionens planering enligt gällande lagstiftning och därvid bland annat utarbeta och besluta om regionövergripande styrdokument och övergripande organisation. Regionstyrelsen ska under hösten besluta om Region Västerbottens krigsorganisation och dess bemanning utifrån ett förändrat säkerhetsläge och ökade krav på civilförsvarsplanering. Innan regionstyrelsen fattar beslut i ärendet så ska regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden få information om ärendet och ges möjlighet till ställningstagande.

Region Västerbotten ska ha förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet även vid höjd beredskap och ytterst krig. Som en del av regionens beredskapsplanering behöver Region Västerbotten säkerställa tillgången till den personal och de kompetenser som krävs för att fullgöra sina uppdrag.

För att stärka denna förmåga föreslås att tillsvidareanställd personal inom den regionala utvecklingsförvaltningen krigsplaceras i Region Västerbottens krigsorganisation med anställningsavtalet som grund. Krigsplaceringen är en planeringsåtgärd som innebär att Region Västerbotten planerar för att medarbetaren ska kunna tjänstgöra inom regionens organisation vid höjd beredskap och krig. Krigsplaceringen förändrar inte i sig medarbetarens anställningsvillkor och kan i fredstid säga upp sig på samma sätt som tidigare.

Krigsplaceringen ska inte heller sammanblandas med allmän tjänsteplikt enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Allmän tjänsteplikt kan beslutas av regeringen vid höjd beredskap och kan bland annat innebära en rättslig skyldighet att kvarstå i sin anställning. Krigsplaceringen innebär således att regionen i förväg planerar sin bemanning, medan allmän tjänsteplikt är en lagstadgad skyldighet som kan träda in under särskilda förutsättningar.

Krigsplacering är inte begränsad till hälso- och sjukvården. Även regional utveckling har verksamheter, funktioner och kompetenser som kan behövas för att Region Västerbotten ska kunna fullgöra sitt uppdrag under höjd beredskap och krig. Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras i ett sådant läge kan skilja sig från verksamheten i fredstid. Vissa uppgifter kan behöva fortsätta eller förstärkas, andra kan reduceras eller tillfälligt upphöra. Personal och kompetens kan också behöva användas för andra prioriterade uppgifter inom Region Västerbottens krigsorganisation.

För den regionala utvecklingsförvaltningen innebär krigsplaceringen att förvaltningens personal och kompetenser ingår i regionens samlade planering för höjd beredskap och krig. Det fortsatta beredskapsarbetet ska tydliggöra vilka verksamheter och funktioner inom den regionala utvecklingsförvaltningen som ska upprätthållas vid höjd beredskap och krig samt vilka kompetenser, bemanning och arbetssätt som krävs.

Den regionala digitaliseringsstrategin för Västerbotten 2022–2030 (RDS) fastställdes av den regionala utvecklingsnämnden (RUN) den 8 december 2022.

Digitaliseringsstrategin tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2020–2030 (RUS) och kopplar samman den med relevanta strategier och program för digitalisering på europeisk och nationell nivå, med syfte att på bästa sätt tillvarata digitaliseringens möjligheter för att nå de regionala utvecklingsmålen.

Med anledning av att den regionala utvecklingsstrategin har aktualiserats under 2026 samt händelser i omvärlden så som en förändrad säkerhetsbild, nya nationella digitaliseringsstrategier, en ny programperiod i EU och den snabba utvecklingen inom digitaliseringsområdet aktualiseras även den regionala digitaliseringsstrategin utifrån en process och tidplan som godkändes av den regionala utvecklingsnämnden (RUN) den 26 maj 2026.

Från juni till och med oktober har omvärldsanalyser och interna dialoger genomförts och ligger till grund för det remissförslag som nu presenteras. Aktualiseringsprocessen fortsätter därefter med externa dialoger, remissförfarande och en konsultation med samiska företrädare i enlighet med lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket (2022:66, 2022:69) enligt nedan.

Okt - Feb Extern dialog med kommuner, myndigheter, civilsamhälle, akademi och näringsliv samt remissförfarande. 

Mar - Apr Konsultation samiska representanter. Bearbetning och beredning av förslag till aktualiserad digitaliseringsstrategi. 

Maj - Jun Beslut om aktualiserad digitaliseringsstrategi i RUN under maj eller
juni 2027. 

Förslaget till aktualiserad regional digitaliseringsstrategi för Västerbotten 2022–2030 behåller strategins grundläggande inriktning men anpassas till den snabba teknikutvecklingen, förändrade samhällsbehov och ett försämrat säkerhetsläge. Digitalisering som verktyg för hållbar regional utveckling är fortsatt utgångspunkten. Kopplingen till den regionala utvecklingsstrategin förtydligas, liksom betydelsen av samverkan för att skapa nytta i hela länet.

Digital transformation är kvar som övergripande mål och förslaget utvecklar betydelsen av ledarskap, kompetens och organisatorisk förändringsförmåga.

Den största strukturella förändringen är att det tillkommer ett sjätte fokusområde, Data och AI. Därmed ges datadelning, datakvalitet och ansvarsfull användning av artificiell intelligens (AI) en tydligare strategisk roll. AI:s möjligheter och risker integreras även i övriga fokusområden.

Fokusområdet Digitala infrastrukturer får en ny rubricering, Digital infrastruktur och konnektivitet. Detta beroende på dataområdet flyttas därifrån till det nya fokusområdet Data och AI samt att infrastrukturperspektivet breddas med tydligare krav på tillförlitlig konnektivitet och gemensamma digitala förutsättningar.

Digital delaktighet och kompetens kvarstår som centrala områden, med ökat fokus på kontinuerligt lärande, tillgänglighet och att motverka nya digitala klyftor. Samtidigt förstärks betoningen på digital säkerhet, beredskap och motståndskraft, med ökad uppmärksamhet på kontinuitet, leverantörsberoenden och digital handlingsfrihet. Inom innovationsområdet betonas särskilt behovet av att gå från tester och pilotprojekt till införande, spridning och långsiktig nytta.

Den regionala innovationsstrategin för Västerbotten 2022–2030 (RIS) fastställdes av den regionala utvecklingsnämnden (RUN) den 25 maj 2022.

Den regionala innovationsstrategin tar sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2020–2030 (RUS) prioritering ”En nytänkande och smart region” men bidrar även till att uppnå målen i alla övriga prioriteringar genom att stärka den regionala förmågan och kapaciteten till innovation.

Innovationsstrategin kopplar också samman utvecklingsstrategin med relevanta strategier och program för innovation på europeisk och nationell nivå, med syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar till innovation, förändring och förnyelse för att nå de regionala utvecklingsmålen.

Med anledning av den regionala utvecklingsstrategin i Västerbotten 2020–2030 (RUS) har aktualiserats under 2026 samt händelser i omvärlden så som en ökad geopolitisk osäkerhet, en ny programperiod i EU och den snabba utvecklingen inom olika teknikområdet har den regional innovationsstrategin aktualiseras utifrån en process och tidplan som godkändes av den regionala utvecklingsnämnden (RUN) den 26 maj 2026.

Från juni till och med oktober har omvärldsanalyser och interna dialoger genomförts och ligger till grund för det remissförslag som nu presenteras. Aktualiseringsprocessen fortsätter därefter med externa dialoger, remissförfarande och en konsultation med samiska företrädare i enlighet med lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket (2022:66, 2022:69) enligt nedan.

Okt – Feb Extern dialog med kommuner, myndigheter, civilsamhälle, akademi och näringsliv samt remissförfarande.

Mar - Apr Konsultation samiska representanter. Bearbetning och beredning av förslag till aktualiserad innovationsstrategi.

Maj - Jun Beslut om aktualiserad innovationsstrategi i RUN under maj eller juni 2027.

Aktualiseringen av den regionala innovationsstrategin för Västerbotten 2022–2030 utgår från förändrade omvärldsförutsättningar och ny kunskap om länets innovationsförmåga. Remissförslaget bygger vidare på strategins långsiktiga inriktning och vision om en nytänkande och smart region, men stärker fokus på genomförande och på innovation som drivkraft för hållbar omställning, konkurrenskraft och samhällsnytta.

Omvärlds- och nulägesanalysen har uppdaterats med ökad betoning på artificiell intelligens, datadriven utveckling, grön omställning samt beredskap, säkerhet och resiliens. Aktuella analyser synliggör länets starka kunskapsmiljöer, men också behovet av att bättre omsätta forskning, kompetens och idéer i praktisk användning.

Beskrivningarna av länets nio styrkeområden aktualiseras och samlas i ett eget kapitel. Även aktörernas roller tydliggörs, särskilt offentlig sektors funktion som möjliggörare, utvecklingspartner och efterfrågare av innovation.

Den huvudsakliga förskjutningen i remissförslaget är ett tydligare fokus på nyttiggörande genom test, införande, spridning och uppskalning av innovationer. Utvecklingsinsatserna betonar mottagarkapacitet, förändringsledning och offentlig upphandling, tillsammans med regional samordning, innovationsledning och tillgång till stöd, kompetens och finansiering i hela länet.

Genomförande, lärande och uppföljning samlas och förtydligas för att stärka det gemensamma ansvaret och kopplingen mellan strategins inriktning och konkreta insatser.

Muntlig information ges till nämnden om pågående arbete med uppdragen.

Muntlig information lämnas till nämnden från regionala utvecklingsdirektören Patrik Sällström om aktuella händelser från förvaltningen.

Till regionala utvecklingsnämndens sammanträde ska följande val hanteras:

Entledigande

Veronica Kerr (KD) har inkommit med en avsägelse från sina uppdrag som ledamot i regionpensionärsrådet och ledamot i samråd minoritetsgrupper under resterande del av mandatperioden.

Fyllnadsval

Kristdemokraterna nominerar Magnus Lunderquist (KD) att ersätta Veronica Kerr (KD) som ledamot i regionpensionärsrådet och ledamot i samråd minoritetsgrupper.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegation.

Delegationspunkt/Ärendegrupp, diarienummer, beslutsdatum, delegat

Beslut som fattas med stöd av regionala utvecklingsdirektörens vidaredelegation

7.2 Beslut om stöd till riktade kulturinsatser inom film och rörlig bild upp till och med 200 000 kr/delegat: Enhetschef Film i Västerbotten

Förteckning, Beslut fattade med stöd av regionala utvecklingsnämndens vidaredelegation
RUN 122:13-2026

Redovisning av handlingar som är av vikt för regionala utvecklingsnämnden att ta del av.