Möte 2026-10-01

Under denna punkt hittar ni övergripande information om program/tidsplan,
eventuella kompletteringar, presentationer och annat som kan vara av vikt
att ha kännedom om.

Förhinder

Om du ej kan närvara så är det viktigt att du meddelar din ersättare.
Meddela gärna din frånvaro och vem som blir din ersättare till Nina
Olofsdotter via e-post; nina.olofsdotter@regionvasterbotten.se eller via
telefon 073-039 28 06 för att underlägga vid uppropet.

Program/tidsplan

Ärendelista och tidsplan finns bifogat.

Aktuella kompletteringar

Här uppges vilka kompletteringar som gjorts efter att kallelsen är utskickad.
Observera att informationen endast listar ärendena där kompletteringarna är
gjorda och vilket datum de gjordes.

- Inga aktuella kompletteringar.

En justerare ska utses som tillsammans jämte ordförande ska justera
sammanträdets protokoll. Justeringen sker genom digital signering tisdagen den 6 oktober 2026.

Regionala utvecklingsnämnden har att fastställa föredragningslistan.

Ledamöter och ersättare som tjänstgör i en nämnd eller styrelse har rätt att väcka ärenden, så kallad initiativrätt. Den 2 december 2021 beslutade regionala utvecklingsnämnden att anta en rutin för anmälan av
initiativärenden till nämnden.

Ett initiativärende kan lämnas in före eller under ett sammanträde och ska vara skriftlig. Oavsett när initiativärenden lämnas in så måste tjänstgörande ledamot lyfta ärendet på sammanträdet under detta ärende, det räcker inte enbart med att lämna in det skriftligt före sammanträdet. Nämnden har att besluta om anmälda ärenden och dess fortsatta hantering. Initiativärenden som överlämnas för beredning ska behandlas av nämndens beredande utskott inom 6 månader från det att initiativärendet anmälts.

Följande initiativärenden har anmälts till sammanträdet:

- Inga initiativärenden har anmälts inför att kallelsen skickats ut.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt. Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2026, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2026, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionstyrelsen ansvarar för att ha uppsikt över bolagens verksamhet, så kallad uppsiktplikt. I enlighet med det reviderade reglementet för regionala utvecklingsnämnden, ska nämnden bistå regionstyrelsen i ärendeberedningen av styrelsens övergripande samt förstärkta uppsiktsplikt över bolag.

Regionala utvecklingsnämnden har i uppdrag av regionfullmäktige att utöva ägarrollen för de bolag som har en verksamhet som faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Uppdraget innefattar att följa upp om bolagen bedriver sin verksamhet i enlighet med uppdraget, övervaka att målen för verksamheten uppnås samt att ha en fortlöpande uppsikt av bolagens verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen följs upp för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis.

Dialogen utgår ifrån ägardirektiven och omfattar dialog om uppfyllelse av uppdrag och mål, visioner och utmaningar, väsentliga risker, uppföljning av granskningsrapporter och åtgärder som vidtagits till följd av granskningsrapporter under det gångna året samt frågor av större vikt.

Skriftlig dokumentation har begärts in som underlag för dialogen. I missiv underlag inför bolagsdialog 2026, redovisas vilka dokument som inkommit inför bolagsdialogen, samt en kortfattad analys.

Regionala utvecklingsnämnden har den 26 februari 2026 gett regionala utvecklingsdirektören i uppdrag att genomföra en översyn av befintlig organisation och föreslå en ny struktur från den
1 januari 2027.

Bakgrunden till uppdraget är

- Ny mandatperiod börjar efter valet hösten 2026 och ny politisk organisation
  ska gälla för kommande fyra år.

- Fullmäktige har beslutat (2026-02-24 § 22) att regionala
  utvecklingsnämnden övertar ansvaret för Folkhögskole-
  styrelsens verksamhet.

- För att möta kommande förutsättningar och behov behöver regionala 
  utvecklingsförvaltningen säkerställa att organisations- och
  ledningsstrukturen är smart, effektiv och ändamålsenlig.

Folkhögskoleverksamheten är idag stor och sammanhållen. Uppdraget är tydligt men skiljer sig från övriga delar av regionala utvecklingsförvaltningen. Det gäller särskilt styrning, genomförande och regelverk. Regionala utvecklingsdirektören bedömer att förändringen bör genomföras med viss återhållsamhet och verksamheten bör därför i huvudsak hållas samman. Den föreslås inordnas som en egen verksamhet direkt under förvaltningschefen. Detta motsvarar hur liknande verksamheter är organiserade i dag. Lösningen ger stabilitet i genomförandet.

Regionala utvecklingsdirektören konstaterar även att verksamheterna Externa relationer och strategisk platsutveckling samt Regional turism bör samlas utifrån ett gemensamt fokus på strategisk platsutveckling. Uppdraget omfattar Västerbotten som plats att bo, leva och utvecklas i, och som besöksdestination. En sammanhållen organisering bedöms därför vara ändamålsenlig, även om skillnader i uppdragets inriktning kvarstår. Den sammanslagna verksamheten bedöms ge bättre förutsättningar för ledning, styrning, helhetsperspektiv, gemensam kultur, ökad samordning, stärkt samverkan, effektivare resursutnyttjande, större flexibilitet och en stärkt extern leverans.

Regional utvecklingsdirektör har även gjort en bredare genomgång av verksamheterna. I detta ingår att pröva om vissa verksamheter bör hanteras i annan del av organisationen. Mot denna bakgrund aktualiseras frågan om Centrum för tillgänglig information, (Infomix). Verksamheten har sedan 2008 bedrivits i samverkan mellan regionen och länets kommuner. Uppdraget är att tillgängliggöra samhällsinformation för invånare med behov av anpassning. Regionens övergripande ansvar för tillgänglighetsfrågor ligger samtidigt inom regionstyrelsens förvaltning, kommunikationsstaben. Mot denna bakgrund föreslås att Infomix erbjuds överföras till regionstyrelsens förvaltning, för att samla regionens arbete med tillgänglighetsfrågor i en mer sammanhållen struktur.

Förslag till ny organisation har föregåtts av en förankringsprocess i förvaltningens ledningsgrupp och alla medarbetare har informerats kontinuerligt under arbetets gång via digitala informationsmöten. Detta har möjliggjort transparens och dialog. Risk- och konsekvensanalys av arbetsmiljön kopplat till de föreslagna organisationsförändringarna är genomförda. Information om förslaget och facklig samverkan har genomförts enligt plan. Arbetssättet har syftat till att skapa delaktighet, förståelse och legitimitet för det framtagna förslaget.

Muntlig information ges till utskottet om pågående arbete med uppdragen.

Muntlig information lämnas till arbetsutskott från regionala utvecklingsdirektören Patrik Sällström om aktuella händelser från förvaltningen.
 

Delårsrapport per augusti är regionala utvecklingsnämndens andra uppföljningsrapport för året. I rapporten lämnas en redogörelse för väsentliga händelser och skeenden som haft påverkan på regionala utvecklingsnämndens ansvarsområden under årets åtta första månader.

En uppföljning görs av de indikatorer och uppdrag som beslutats av nämnden och där återrapportering ska lämnas vid denna tidpunkt. Där delmål saknar information om utfall av samtliga indikatorer vid denna tidpunkt, lämnas en analys och kommentar, men ingen prognos om måluppfyllelse vid årets slut vid denna tidpunkt. En helhetsbedömning ligger till grund för prognos om måluppfyllelse vid årets slut. I rapporten lämnas även en redogörelse för tre regionfullmäktigeuppdrag som beslutats i regionplan och som även finns i nämndplan för regionala utvecklingsnämnden under 2026.

Vid denna tidpunkt lämnas prognos om att fyra delmål är helt uppfyllda vid årets slut och tolv delmål delvis uppfyllda. För ett av delmålen lämnas ingen prognos om måluppfyllelse vid denna tidpunkt då majoriteten av indikatorer kopplade till delmålet redovisas först i samband med årsredovisningen.

Under rubrik Väsentliga personalförhållanden redovisas antal anställda, samt sjukfrånvaroutveckling. Här beskrivs även arbetsmiljö och befarad oro över förutsättningar som bedöms kunna ha negativ inverkan på arbetsmiljö. Antalet anställda för perioden är 107, vilket är en ökning med en person jämfört med samma period föregående år. Tidigare redovisades genomsnittligt antal anställda, uppföljning av antal anställda görs numera per aktuell månad.  Sjukfrånvaron är fortsatt låg, den ligger på 2 procent och ligger marginellt högre med föregående år.

Under rubrik Driftredovisning presenteras ekonomiskt resultat för perioden, ekonomisk analys samt prognos för året vid tidpunkt för rapporteringen. Redovisat utfall för perioden för regionala utvecklingsnämnden uppgår till cirka minus 20 miljoner kronor. Prognos uppgår till minus 45 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen per augusti månad förklaras av redovisat underskott inom kollektivtrafikverksamheten på minus 27 miljoner kronor. Underskott är dels relaterat till en av regionen underfinansierad budget, dels omvärldshändelser som påverkar verksamheten stort.      Inom nämndens övriga verksamhet uppvisas en positiva budgetavvikelser på 7 miljoner kronor som beräknas plana ut till årets slut. Noteras att efter Region Västerbottens stängning av augusti månad inkom Länstrafiken i Västerbotten AB med ett resultat som påverkar periodens utfall positivt. Detta beräknas inte påverka utfallet på årsbasis.   

I bilaga redovisas uppföljning av de hel- och delägda bolag vars verksamhet faller inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde. Inkomna VD-kommentarer redovisas även i sin helhet som bilagor.

Ingen uppföljning av regionala utvecklingsnämndens internkontrollplan lämnas vid denna tidpunkt.

Behov att vidta åtgärder

Vid tidpunkt för den första delårsrapportens upprättande, så prognosticerades underskott för året som helhet motsvarande minus 45 miljoner kronor. Regionala utvecklingsnämnden har tillskrivit regionfullmäktige om äskande om tillfälligt budgettillskott med anledning av betydande befarat underskott 2026.

Regionala utvecklingsnämnden har i samband med tidigare delårsrapportering påtalat behov att Region Västerbotten ser över långsiktig finansiering av den regionala kollektivtrafiken. Detta behov kvarstår, och nämnden föreslås därför ta ställning till att uppdra till regionala utvecklingsdirektören att skyndsamt genomföra en översyn av förutsättningar för en långsiktigt hållbar finansiering av den regionala kollektivtrafiken samt möjliga åtgärder. Översynen ska även rymma beskrivning av konsekvenser med att hantera behövliga åtgärder.

En utmaning att förhålla sig till är att kollektivtrafikbolagens budgetar inför kommande år inhämtas tidigt under innevarande år. En åtgärd som vidtas i dialog med kollektivtrafikbolagen är att Region Västerbotten inhämtar uppdaterade prognoser i november månad inför verksamhetsåret 2027 från kollektivtrafikbolagen. Eventuella förändrade prognoser vid denna tidpunkt kommer att kunna utgöra underlag för beslut inför och under 2027.

Under året har signaler lämnats från Länstrafiken i Västerbotten AB om osäkerheten i omvärlden gör det mycket utmanande att lämna träffsäkra prognoser. En osäkerhetsfaktor som påverkar såväl Länstrafiken i Västerbotten AB men i än större utsträckning Norrtåg AB är Trafikverkets beslut om finansiering. Nytt beslut förväntas tas under hösten inför 2027.

Vad gäller åtgärder till följd av fullmäktigeuppdrag riktade till regionala utvecklingsnämnden hanteras detta i särskild ordning.

Enligt Lag om kollektivtrafik (2010:1065) som trädde i kraft 1 januari 2012 ska det i varje län/region finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. I Västerbotten är Kollektivtrafikmyndigheten sedan 2019 inrättad på Region Västerbotten. Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB och dess delägda dotterbolag Bussgods i Norr AB. Region Västerbotten är även delägare i Norrtåg AB liksom Samtrafiken AB samt AB Transitio.

En kostnads- och ansvarsfördelningsmodell för Länstrafiken utformades 2005, den så kallade Västerbottensmodellen, som reglerade förhållandet mellan finansiärerna av kollektivtrafiken. I och med övergången till den nya lagstiftningen och de förändringar som skett avseende Länstrafikbolagets funktion i planeringsfrågor så har Region Västerbottens roll att planera den trafik som regionen avser att finansiera tydliggjorts. Förändringen innebär ökat politiskt ansvar för och inflytande över trafiken för regionens del.

Enligt den av fullmäktige i Region Västerbotten och länets kommuner, Västerbottensmodellen 2021 har Region Västerbotten ansvarar för linjetrafik med buss och tåg och viss anropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra samt sjukresor. Respektive kommun ansvarade för linjer och anropsstyrd trafik med huvudsaklig trafikuppgift inom kommunen samt färdtjänst, riksfärdtjänst, kommunala resor och skolskjutsar. Region Västerbotten finansierar utöver beställd trafik även de så kallade gemensamma kostnaderna som omfattar kundtjänst, administration, marknadsföring och IT-system. Från och med 2021 så innehåller budget från Länstrafiken även kostnaderna för den gemensamma beställningscentralen för serviceresor. Kommunerna har kostnadsansvar för den trafik som respektive finansiär beställer.

Från och med 2008 innehåller regionens trafikbeställning förutom regional busstrafik och viss anropsstyrd trafik även regional tågtrafik. Tågtrafiken administreras av Norrtåg AB, som bildades av trafikhuvudmännen i de fyra nordligaste länen för att samordna tågtrafiken i länen och genomföra ambitionerna i Norrtågsförsöket.

Planeringsförutsättningarna tillförsäkrar regionfullmäktige inflytande över utformningen av den kollektivtrafik som Region Västerbotten finansierar. Planeringsförutsättningarna innehåller regionens trafikpolitiska prioriteringar och mål samt en ekonomisk prognos för buss- och tågtrafiken, samt den gemensamma beställningscentralen under perioden som planeringsförutsättningarna avser. Prognos för tågtrafiken är framtagen av Norrtåg AB. Prognos för busstrafiken baseras på fastställd budget för Länstrafiken i Västerbotten AB för beställd busstrafik från mitten av december 2025 till mitten av december 2026 med en uppräkning om 4 % per år. Prognosen för busstrafiken inkluderar angöringsavgifter för tågtrafiken som regleras via Länstrafikens budget. Budget för Länstrafiken i Västerbotten innehåller även kostnaderna för IT-system, administration, marknadsföring, kundtjänst och beställningscentralen.

Planeringsförutsättningarna ska ligga till grund för Region Västerbottens kollektivtrafikplan för perioden 2028 – 2030. Kollektivtrafikplanen innehåller beställning av buss- och tågtrafik samt i viss begränsad anropsstyrd trafik. Kollektivtrafikplanen innehållande trafikbeställning utgör grund för budget för trafikåret 2028 från Norrtåg AB och Länstrafiken i Västerbotten AB. Region Västerbottens anslag för kollektivtrafik bör baseras på bolagens budget för kollektivtrafiken samt beställningscentralen då dessa speglar den beställning som Region Västerbotten som finansiär gjort hos Länstrafiken respektive Norrtåg. Kollektivtrafikplanen fastställs av regionala utvecklingsnämnden. 

Under första halvåret 2027 upphandlas busstrafik med trafikstart 2029/2030, som Region Västerbotten finansierar. Om större neddragningar ska ske i trafiken behöver sådan inriktning kommuniceras inför upphandlingen. Framtagna planeringsförutsättningarna 2028 – 2030 innebär en i grunden oförändrad trafikomfattning. Den planering som genomförs inför upphandlingen har som mål att begränsa kostnadsutvecklingen med beaktande av Region Västerbottens prioriteringar och mål för kollektivtrafiken.

Regionfullmäktige fastställer årligen en justering av kollektivtrafiktaxan för regiontrafiken. Förslag till justering av regiontrafiktaxan från och med 2027-01-01 med 2 %.

Under våren 2026 i samband med budgetarbetet för 2027 så användes en höjning av regiontrafiktaxan om 2 % som beräkningsgrund för resenärsintäkterna. I samband med budgetarbetet gjordes bedömningen att utifrån minskat resande under 2025 så är en lägre höjning av taxan motiverad för att försöka vända denna trend. Ett ökat resande bedömdes innebära fler positiva ekonomiska effekter på både kort och lång sikt än en högre procentuell höjning av taxan.

I beredningen inför beslut om justering av taxan från och med 2027-01-01 finns inga faktorer som gör att annan höjning av taxan föreslås sedan budgetarbetet. Intäktsbudgeten för regiontrafiken innebär vid en höjning med 2 % en intäktsökning om 2,1 Mkr för 2026.

Norrlandsresan är en gemensam taxa mellan de fyra norrlandslänen för att möjliggöra resor över länsgränserna. Det är önskvärt att förändringar av norrlandsresetaxan och taxan för regiontrafiken inom Västerbotten följs åt.

Justering av Norrlandsresetaxan föreslås till 2 % från och med 2027-01-01. Eftersom Norrlandsresetaxan är en gemensam produkt med övriga norrlandslän så behöver samtliga län fatta likalydande beslut avseende justering av taxan. Om övriga län inte fattar likalydande beslut så sker ej någon justering av Norrlandsresetaxan. Förankring av förslag till justering har förankrats med övriga län.

Region Västerbotten är regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) enligt lagen om regional kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Enligt lagstiftningen ska beslut om trafikplikt senast fattas innan tilldelningsbeslut tas inför nya trafikavtal. Beslutet ska ses som ett verkställighetsbeslut av intentionerna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten tar genom att besluta om allmän trafikplikt på sig ett ansvar gentemot Västerbottens invånare att tillhandahålla den beslutade trafiken genom upphandling.

Ny avtalsperiod ska inledas 2029-01-01 för allmän kollektivtrafik avseende
- Linje 113 Stennäs – Bredträsk - Bjurholm
- Linje 142 Örträsk - Bjurholm
- Linje 144 Agnäs - Bjurholm
- Linje 145 Bastuträsk – Brännland - Bjurholm
- Linje 155 Ström – Ottervattnet - Bjurholm

Ingen anmälan om att bedriva kommersiell kollektivtrafik, som omfattar berörd trafik, har inkommit till Kollektivtrafikmyndigheten.

Behov av regional kollektivtrafik samt mål för trafikens utveckling finns beskrivna i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 - 2031. Trafiken ovan är betydelsefull för regionens trafikförsörjning och för måluppfyllelsen. Kollektivtrafikmyndigheten fattar med stöd i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 – 2031, beslut om allmän trafikplikt för trafiken.

Den regionala kollektivtrafiken har betydelse för den regionala utvecklingen. Kollektivtrafik och hållbart resande är en viktig del av klimat- och miljöarbetet. Mål, delmål och indikatorer i trafikförsörjningsprogrammet är Region Västerbottens samlade politiska bedömning där bland annat kollektivtrafikens betydelse, nuläge, intryck från samråd och dialoger, utmaningar och möjligheter har vägts in. Målen i trafikförsörjningsprogrammet är:

Mål 1:
Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet är 25 % år 2035. Delmål för 2031 är 20%.

Mål 2:
Andelen fordonskilometer som sker med förnybart drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken uppgår till 100 % år 2030.

Mål 3:
Minst 90% av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 60 minuter med ett utbud om minst 10 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 87 % av invånarna.

Minst 97 % av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 120 minuter med ett utbud om minst 3 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 93 % av invånarna.

Mål 4:
Den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Mål 5:
Andelen resenärer som anser att det är attraktivt att åka med kollektivtrafiken i Västerbotten ska öka till 69 % år 2035.

Region Västerbotten är regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) enligt lagen om regional kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Enligt lagstiftningen ska beslut om trafikplikt senast fattas innan tilldelningsbeslut tas inför nya trafikavtal. Beslutet ska ses som ett verkställighetsbeslut av intentionerna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten tar genom att besluta om allmän trafikplikt på sig ett ansvar gentemot Västerbottens invånare att tillhandahålla den beslutade trafiken genom upphandling.

Ny avtalsperiod ska inledas 2029-01-01 för allmän kollektivtrafik avseende
- Linje 117 Åkullsjön - Robertsfors
- Linje 138 Bygdeå – Fällfors - Robertsfors
- Linje 139 Sikeå - Robertsfors
- Linje 140 Kålaboda – Robertsfors
- Linje 141 Flarkbäcken – Flarken - Ånäset
- Linje 143 Norum – Bygdeå - Robertsfors

Ingen anmälan om att bedriva kommersiell kollektivtrafik, som omfattar berörd trafik, har inkommit till Kollektivtrafikmyndigheten.

Behov av regional kollektivtrafik samt mål för trafikens utveckling finns beskrivna i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 - 2031. Trafiken ovan är betydelsefull för regionens trafikförsörjning och för måluppfyllelsen. Kollektivtrafikmyndigheten fattar med stöd i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 – 2031, beslut om allmän trafikplikt för trafiken.

Den regionala kollektivtrafiken har betydelse för den regionala utvecklingen. Kollektivtrafik och hållbart resande är en viktig del av klimat- och miljöarbetet. Mål, delmål och indikatorer i trafikförsörjningsprogrammet är Region Västerbottens samlade politiska bedömning där bland annat kollektivtrafikens betydelse, nuläge, intryck från samråd och dialoger, utmaningar och möjligheter har vägts in. Målen i trafikförsörjningsprogrammet är:

Mål 1:
Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet är 25 % år 2035. Delmål för 2031 är 20%.

Mål 2:
Andelen fordonskilometer som sker med förnybart drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken uppgår till 100 % år 2030.

Mål 3:
Minst 90% av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 60 minuter med ett utbud om minst 10 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 87 % av invånarna.

Minst 97 % av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 120 minuter med ett utbud om minst 3 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 93 % av invånarna.

Mål 4:
Den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Mål 5:
Andelen resenärer som anser att det är attraktivt att åka med kollektivtrafiken i Västerbotten ska öka till 69 % år 2035.

Region Västerbotten är regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) enligt lagen om regional kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Enligt lagstiftningen ska beslut om trafikplikt senast fattas innan tilldelningsbeslut tas inför nya trafikavtal. Beslutet ska ses som ett verkställighetsbeslut av intentionerna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten tar genom att besluta om allmän trafikplikt på sig ett ansvar gentemot Västerbottens invånare att tillhandahålla den beslutade trafiken genom upphandling.

Ny avtalsperiod ska inledas 2029-01-01 för allmän kollektivtrafik avseende
- Linje 301 Blåviksjön - Lycksele
- Linje 302 Örträsk – Långsele – Hedlunda - Lycksele
- Linje 304 Bratten Lycksele
- Linje 305 Rusksele - Lycksele
- Linje 315 Knaften - Lycksele

Ingen anmälan om att bedriva kommersiell kollektivtrafik, som omfattar berörd trafik, har inkommit till Kollektivtrafikmyndigheten.

Behov av regional kollektivtrafik samt mål för trafikens utveckling finns beskrivna i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 - 2031. Trafiken ovan är betydelsefull för regionens trafikförsörjning och för måluppfyllelsen. Kollektivtrafikmyndigheten fattar med stöd i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 – 2031, beslut om allmän trafikplikt för trafiken.

Den regionala kollektivtrafiken har betydelse för den regionala utvecklingen. Kollektivtrafik och hållbart resande är en viktig del av klimat- och miljöarbetet. Mål, delmål och indikatorer i trafikförsörjningsprogrammet är Region Västerbottens samlade politiska bedömning där bland annat kollektivtrafikens betydelse, nuläge, intryck från samråd och dialoger, utmaningar och möjligheter har vägts in. Målen i trafikförsörjningsprogrammet är:

Mål 1:
Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet är 25 % år 2035. Delmål för 2031 är 20%.

Mål 2:
Andelen fordonskilometer som sker med förnybart drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken uppgår till 100 % år 2030.

Mål 3:
Minst 90% av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 60 minuter med ett utbud om minst 10 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 87 % av invånarna.

Minst 97 % av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 120 minuter med ett utbud om minst 3 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 93 % av invånarna.

Mål 4:
Den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Mål 5:
Andelen resenärer som anser att det är attraktivt att åka med kollektivtrafiken i Västerbotten ska öka till 69 % år 2035.

Region Västerbotten är regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) enligt lagen om regional kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Enligt lagstiftningen ska beslut om trafikplikt senast fattas innan tilldelningsbeslut tas inför nya trafikavtal. Beslutet ska ses som ett verkställighetsbeslut av intentionerna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten tar genom att besluta om allmän trafikplikt på sig ett ansvar gentemot Västerbottens invånare att tillhandahålla den beslutade trafiken genom upphandling.

Ny avtalsperiod ska inledas 2029-01-01 för allmän kollektivtrafik avseende
- Linje 251 Hundberg – Adak - Malå

Ingen anmälan om att bedriva kommersiell kollektivtrafik, som omfattar berörd trafik, har inkommit till Kollektivtrafikmyndigheten.

Behov av regional kollektivtrafik samt mål för trafikens utveckling finns beskrivna i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 - 2031. Trafiken ovan är betydelsefull för regionens trafikförsörjning och för måluppfyllelsen. Kollektivtrafikmyndigheten fattar med stöd i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län 2025 – 2031, beslut om allmän trafikplikt för trafiken.

Den regionala kollektivtrafiken har betydelse för den regionala utvecklingen. Kollektivtrafik och hållbart resande är en viktig del av klimat- och miljöarbetet. Mål, delmål och indikatorer i trafikförsörjningsprogrammet är Region Västerbottens samlade politiska bedömning där bland annat kollektivtrafikens betydelse, nuläge, intryck från samråd och dialoger, utmaningar och möjligheter har vägts in. Målen i trafikförsörjningsprogrammet är:

Mål 1:
Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet är 25 % år 2035. Delmål för 2031 är 20%.

Mål 2:
Andelen fordonskilometer som sker med förnybart drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken uppgår till 100 % år 2030.

Mål 3:
Minst 90% av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 60 minuter med ett utbud om minst 10 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 87 % av invånarna.

Minst 97 % av invånarna i Västerbotten ska 2035 kunna nå minst ett kommuncentrum inom 120 minuter med ett utbud om minst 3 resmöjligheter per vardag. Delmål för 2031 är 93 % av invånarna.

Mål 4:
Den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Mål 5:
Andelen resenärer som anser att det är attraktivt att åka med kollektivtrafiken i Västerbotten ska öka till 69 % år 2035.

Av ägaranvisningar 2025 för Almi Nord AB framgår att finansieringen av bolagets verksamhet ska överenskommas i särskild ordning.

Almi Nord AB föreslår att det nuvarande särskilda anslaget (reserverade medel) avvecklas och i stället ersätts av en höjning av det ordinarie driftanslaget med motsvarande summa (2 050 000). Höjningen föreslås ske inom ramen för den gemensamma driftfinansieringen och motfinansieras av de regionala ägarna.

Förslag om ny anslagsfinansiering för 2027 presenterades på ägardialog den 10 april 2026. För region Västerbotten innebär förslaget en kostnad för driftanslag på 7 220 886 kr för 2027, vilket är en ökning på 1 025 000 kr jämför med föregående år.

Region Västerbotten har fört dialog på tjänstepersonsnivå med Region Norrbotten och Almi Nord AB. De regionala ägarna har meddelat bolaget att det inte finns utrymme i budgeten för att öka anslaget för 2027. Därför föreslås att anslaget för 2027 är kvar på samma nivå som för 2026, 6 195 886 kr.

I Sverige ansvarar idag Trafikverket för att besluta om allmän trafikplikt och upphandla de flyglinjer som staten finansierar. Kommuner och regioner har hittills saknat möjlighet att själva finansiera eller upphandla sådana flyglinjer. Regeringen gav därför 2024 Trafikverket i uppdrag att utreda hur det regionala inflytandet över dessa flyglinjer kan öka

Promemorian Kommunal och regional finansiering avflyglinjer med allmän trafikplikt föreslår att kommuner och regioner får möjlighet att i större utsträckning påverka flygutbudet i områden där reguljär flygtrafik inte kan bedrivas på kommersiella villkor. Förslaget innebär att de ska kunna komplettera statens upphandlade flyglinjer med allmän trafikplikt (PSO-linjer) för att säkerställa flygförbindelser som de bedömer som viktiga för regional utveckling. Staten behåller kontrollen över beslut om allmän trafikplikt, men lokala och regionala aktörer får möjlighet att finansiera både utökningar av befintliga statliga linjer och helt nya flyglinjer, under förutsättning att de själva står för kostnaderna och att EU:s regelverk följs.

Bakgrund till ärendet

I juni 2025 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Accelerationskontoret. Det rör kommuners förutsättningar att attrahera och ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner som är viktiga för svensk ekonomi, konkurrenskraft och klimatomställning. I delbetänkandet finns förslag som ska stärka kommunernas incitament att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner som är viktiga för Sverige.

Sammanfattning av betänkandet

Betänkandet rör kommuners förutsättningar att attrahera och ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner som är viktiga för svensk ekonomi, konkurrenskraft och klimatomställning.

Man har analyserat kommuners incitament för att göra detta och vilka utmaningar det kan medföra för dem. Om behov finns av fler statliga åtgärder som kan underlätta för kommunerna, och lämna sådana förslag.

Delbetänkandet baseras bland annat på dokumentstudier, en enkät bland samtliga kommuner, möten med utredningens referensgrupp, samt intervjuer med företrädare för ett antal kommuner, regioner, statliga myndigheter med flera.

För att underlätta för kommuner som vill attrahera och ta emot stora företagsetableringar- och expansioner föreslår Accelerationskontoret bland annat:

• En permanent statlig funktion för att ge stöd och råd.
• En incitamentspeng i form av ett riktat statsbidrag som ska bidra till att finansiera åtgärder som  kommuner kan behöva vidta.
• En hyresförlustgaranti för att främja nytillskott av hyresbostäder och ett räntebidrag riktat till  privatpersoner som bosätter sig i småhus.
• En tillväxtpott i den nationella planen för infrastruktur som ska användas för infrastruktursatsningar i kommuner.

-
Sammanfattning av förslag på remissvar

I förslaget på svar som ni fått till er så fokuserar synpunkterna på:

• En permanent statlig funktion för att ge stöd och råd.
• En incitamentspeng i form av ett riktat statsbidrag som ska bidra till att finansiera åtgärder som   kommuner kan behöva vidta.
• Infrastruktur
• En funktionell analysregion (FA-region) eller närliggande kommuner som grund för vilka kommuner som vissa av föreslagen kan inkludera.
• Hyresförlustgaranti och räntebidrag
• Kompetensförsörjning
• Definition av stor etablering

-

Region Västerbotten föreslås ansöka om observatörskap i Nordkalottrådet (NKR), ett gränsregionalt samarbetsorgan mellan Troms, Finnmark och Nordland fylkeskommuner (Norge), Region Norrbotten (Sverige) samt Lapplands förbund (Finland). Ett observatörskap ger Region Västerbotten möjlighet att delta i rådets arbete och nätverk utan formellt medlemskap och utgör steget innan en eventuell framtida medlemsansökan.

Informationspunkt för att berätta om den pågående aktualiseringen av Agenda för strategiskt lärande, som beskriver nämndens arbete med uppföljning av den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Eftersom RUS har aktualiserats behöver även uppföljningen ses över. Som en del av aktualiseringen ses även format och innehåll över i den årliga Resultat Västerbotten-rapporten. Nuvarande Agenda för strategiskt lärande och Resultat Västerbotten 2025 bifogas för kännedom.

Region Västerbotten har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet ”Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31)”, Ku2026/00479. Utredningen föreslår ett samlat investeringsprogram för kultur med bland annat skattereduktion för gåvor och olika former av offentlig matchning av privat finansiering.

Region Västerbotten tillstyrker i huvudsak förslagen och välkomnar ambitionen att bredda kulturområdets finansiering. Regionen bedömer samtidigt att investeringsprogrammet behöver kompletteras med ett tydligare territoriellt och kulturpolitiskt perspektiv. Systemen behöver utformas så att kulturaktörer i hela landet får reellt likvärdiga möjligheter, att privat finansiering kompletterar och inte ersätter långsiktig offentlig grundfinansiering samt att kulturens egenvärde, konstnärlig frihet och principen om armlängds avstånd säkerställs.

Regionala utvecklingsnämnden svarar, på uppdrag av regionfullmäktige, för framtagande av regional kulturplan för perioden 2028 - 2031.  Planen ska tydliggöra Region Västerbottens viljeriktning under planperioden, ge en samlad bild av länets kulturella infrastruktur och fungera som verktyg för finansiering, planering och uppföljning. I processen avser Region Västerbotten att stärka samhandlingen med länets kommuner samt integrera analys och uppföljning tydligare i arbetet.

Arbetet med att ta fram en regional kulturplan regleras av kultursamverkansmodellen, genom förordning (2010:2012) och lag (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Modellen syftar till att bidra till de nationella kulturpolitiska målen samtidigt som den ger utrymme för regionala prioriteringar och variationer. För att en region ska få fördela statsbidrag krävs att en regional kulturplan har tagits fram i enlighet med gällande regelverk. Planen ska beskriva regionens prioriteringar för verksamheter som kan få statligt stöd, hur dessa förhåller sig till de nationella målen samt hur verksamheterna planeras att finansieras av stat, kommun och andra aktörer. Regionen ansvarar för att kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och det civila samhället. Statens kulturråd beslutar, med kulturplanen som grund, om statsbidrag till regionen, medan regionen beslutar hur anslaget ska fördelas mellan de regionala kulturverksamheterna. Målet är att föra kulturen närmare invånarna, stärka det regionala ansvaret och öka samverkan mellan stat, region, kommuner, civilsamhälle och professionella kulturskapare.

Under hösten 2026 förankras, bereds och beslutas direktiv och tidplan, följt av verksamhets-, kommun- och konstområdesdialoger. Under januari–februari 2027 genomförs fysiska kommundialoger. Våren 2027 tas remissversionen fram, beslutas och skickas på remiss cirka 15 april–15 juni. Därefter sammanställs synpunkter och ett slutligt förslag färdigställs i augusti. Under hösten 2027 sker politisk beredning och i november beslutar Regionfullmäktige om regional kulturplan 2028–2031.

Region Västerbotten delar årligen ut ett bildkonststipendium på 150 000 kronor i enlighet med gällande riktlinje och reglemente.

Stipendiet är ett arbets-, rese- eller studiestipendium som syftar till att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete. Mottagaren ska vara professionellt verksam, vilket innebär att personen bedriver en regelbunden, yrkesmässig verksamhet och har denna som inkomstkälla. Den sökande ska vara folkbokförd i Västerbottens län och kunna visa att verksamheten har en tydlig anknytning till länet. Den sökande ska även under de senaste åren ha utövat yrket genom återkommande aktiviteter som visar att personen är etablerad inom yrkesområdet. Vid fördelningen av stipendiet ska en jämn könsfördelning över tid eftersträvas. Hänsyn ska även tas till ålder, etnicitet och geografisk fördelning inom länet.

Till 2026 års ansökningsomgång har 38 ansökningar kommit in. En övervägande andel avser arbetsstipendium, och merparten av de sökande är bosatta i Umeå kommun. De sökande är huvudsakligen födda mellan 1970 och 1990, med en övervikt av personer födda under 1980-talet.

Förvaltningen, genom regional kulturverksamhet, ansvarar för att utlysa och administrera stipendiet i enlighet med gällande reglemente. Ansökningarna har bedömts av en särskild sakkunniggrupp för bild- och formområdet. För att säkerställa en bedömning av hög kvalitet har gruppen bestått av personer med direkt erfarenhet av konstnärlig och kulturell verksamhet eller med annan omfattande kunskap inom området.

Sakkunniggruppens förslag ligger till grund för förvaltningens förslag till kulturberedningen.

Region Västerbotten delar årligen ut kulturstipendier inom två kulturområden. År 2026 delas stipendier om 75 000 kronor vardera ut inom litteratur och dans.

Stipendierna är arbets-, rese- eller studiestipendier och syftar till att stödja och uppmuntra konstnärligt utvecklingsarbete. Stipendiaterna ska vara professionellt verksamma, vilket innebär att de bedriver regelbunden, yrkesmässig verksamhet och har denna verksamhet som inkomstkälla. Den sökande ska även vara folkbokförd i länet och kunna uppvisa en verksamhet med tydlig anknytning till länet. Under de senaste åren ska den sökande dessutom ha utövat yrket genom återkommande aktiviteter som visar att personen är etablerad inom yrkesområdet. Vid fördelningen av stipendierna ska en jämn könsfördelning eftersträvas över tid. Hänsyn ska även tas till ålder, etnicitet och geografisk fördelning i länet.

I 2026 års ansökningsomgång inkom 27 ansökningar: 23 inom litteratur och 4 inom dans. En övervägande andel avser arbetsstipendier, och merparten av de sökande är bosatta i Umeå eller Skellefteå kommun. De sökande är huvudsakligen födda mellan 1970 och 1990.

Förvaltningen, genom regional kulturverksamhet, ansvarar för att utlysa och administrera stipendierna enligt gällande reglemente. Ansökningarna har bedömts av särskilda sakkunniggrupper för respektive konstområde. För att säkerställa en bedömning av hög kvalitet har grupperna bestått av personer med direkt erfarenhet av konstnärlig och kulturell verksamhet eller med omfattande kunskap inom området.

Sakkunniggruppernas förslag ligger till grund för förvaltningens förslag till kulturberedningen.

Region Västerbotten delar årligen ut ett hedersstipendium i form av en gåva till en person, grupp eller organisation som har gjort värdefulla insatser för kulturlivet i Västerbottens län.

Stipendiet delas ut utan ansökan, och kulturberedningens ledamöter lämnar skriftliga förslag på mottagare inför det sammanträde där ärendet behandlas.

Planering av sammanträden för kultur- och bildningsutskottet för året 2027.

Året 2026 är ett valår vilket innebär att 2027 medför en ny politisk organisation. För regionala utvecklingsnämnden innebär detta att den av nämnden utsedda kulturberedningen upphör och ersätts av kultur- och bildningsutskottet. Kultur- och bildningsutskottet sammanträder inför varje nämndssammanträde år 2027 och bereder ärenden inom kultur- och bildningsområdet.

Sammanträdesplanen följer utöver nämndens sammanträdesdatum också regionala utvecklingsförvaltningens hållpunkter inom områdena kultur och bildning samt i den mån möjligt interna och externa arrangemang.

Kultur- och bildningsutskottet bereder ärenden till nämnden parallellt med arbetsutskottet och de ligger därför nära varandra i tid.

Enligt kommunallagen ska fullmäktige anta reglementen inom nämndernas verksamhet och arbetsformer. Inför varje mandatperiod görs en översyn av alla nämnders reglementen och nya antas. Styrdokumentet definierar nämndens ansvarsområde, uppgifter och befogenheter.

Vid översynen har förändringar i kommunallagen inarbetats och likställts efter Sveriges Kommuner och Regioners rekommendationer gällande reglementen för styrelse och nämnder. Utgångspunkten för arbetet har varit de nu gällande reglementen för nämnderna samt fullmäktiges beslut (2026-02-24 § 22) om politisk organisation för kommande mandatperiod.

För mandatperioden 2027-2030 så har regionfullmäktige beslutat att folkhögskolestyrelsen upphör och att dess verksamhet flyttas till regionala utvecklingsnämnden. Nämndens beredande utskott, arbetsutskottet, kommer finnas kvar men kulturberedningen upphör och ett kultur- och bildningsutskott inrättas i stället. Utöver dessa ändringar så har reglementet genomgått en översyn där avsnitten setts över förvaltningsövergripande och har förtydligats/förändrats där behov har funnits. Bland annat så har avsnittet om nämndens verksamhetsområde och uppdrag förtydligats genom att renodla och samla skrivningarna kring nämndens uppdragen.

Förslaget är samordnat med övriga nämnder och är upprättat i dialog med berörda verksamheter.

Regionala utvecklingsnämnden har överlåtit beslutanderätt till delegat enligt
fastställd delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas och redovisas till
nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller
fastställa delegationsbesluten. Däremot kan nämnden återta lämnad
delegation.

Delegationspunkt/Ärendegrupp, diarienummer, beslutsdatum, delegat
 

Beslut som fattas med stöd av regionala utvecklingsdirektörens vidaredelegation

2.2 Beslut om företagsstöd över 3 000 000 kr och upp till 10 000 000 kr/delegat: Arbetsutskottet

Beslut, Företagsstöd Kittelfjäll Utveckling AB
RUN 422:3-2026
2026-09-23 Arbetsutskottet

3.1 Utse anordnare och attestanter/delegat: stabschef, verksamhetschef, enhetschef

Beslut, Ändring av beslutattestanter i RUN juli-aug 2026
RUN 371:2-2026
2026-07-01 Jonas Lundström

6.1 Beslut om projektmedel för hela projektperioden upp till 1 200 000 kr/delegat: verksamhetschef företag- och projektfinansiering

Beslut om bifall till projektet Designing Health med Umeå Universitet (Designhögskola) samt RV (CIMT)
RUN 436:1-2026
2026-09-09 Nils Enwald

6.3 Ändring av beslut om projektmedel i samband med att projekt avbryts, försenas eller väsentligen förändras/ delegat: verksamhetschef företag- och projektfinansiering

Ändringsbeslut för projekt Kulturskolesamordnare för Västerbotten gällande förlängning t.o.m. 2027-01-31, projektägare Lycksele kommun
RUN 361:3-2023
2026-09-15 Nils Enwald

Ändringsbeslut för projekt Digitalisering & samverkan i Visit Borgfjäll gällande start- och slutdatum för projektet, projektägare Visit Borgafjäll ekonomisk förening.
RUN 435:1-2026
2026-09-09 Nils Enwald

7.2 Beslut om stöd till riktade kulturinsatser inom film och rörlig bild upp till och med 200 000 kr/delegat: Enhetschef Film i Västerbotten

Förteckning, Beslut fattade med stöd av regionala utvecklingsnämndens vidaredelegation
RUN 122:11-2026

Redovisning av handlingar som är av vikt för regionala utvecklingsnämnden
att ta del av.